Carl-Axel Hellman, Lilla banan 2014

Foto: Carin Algemark Berndt
        8:a fototävlingen 2013

Foto: Carin Algemark Berndt8:a fototävlingen 2013

2014 års vinnare Lilla banan - Carl-Axel Hellman berättat av gasten Pelle Rundkvist (motsols)

Kappseglingen utgör bara 25 procent av arbetet…

 

2014 seglades Tjörn Runt by COWI motsols, med start på Stigfjorden och mål på Askeröfjorden.

För min del började förberedelserna för Tjörn Runt redan den 12 augusti. Jag tog tåget från Stockholm till Göteborg och därefter buss till Marstrand, blev hämtad med båt och körd ut till Klöverön där J14 Flu ligger förtöjd.  Nu gäller det att få henne kappseglingsduglig. Vi vill inte råka ut för något haveri som vi gjorde för några år sedan då en vantspridare vek sig och vi trodde att vi skulle förlora masten. Då man seglar en så gammal dam som Flu, gäller det att gardera sig.

De följande dagarna kollar vi hela riggen, träningsseglar och ser till att riggen står rätt. Vi sätter an stagen och kollar att vi inte har för mycket slack i lä. Det gäller att få båten i balans, så att vi inte sitter och bromsar med rodret. Ytterligare ett träningsmoment är att sätta spirbommen (en kombinerad bom och båtshake) en övning som inte är helt enkel.

Vi lastar allt som skall vara med. Verktyg, säkerhetsutrustning, motor, bensin, kläder, sjökort, GPS, ficklampor, tampar och allt möjligt annat som kan vara bra att ha. Efter lite pyssel får vi upp båten på kajen och kan börja rengöringsarbetet. Det mesta försvinner med högtryckstvätten, men det är några havstulpaner vi får ta bort med skrapa.

Nytt för i år är att vi har med oss en ”tender”, en gammal roddbåt med en 20 hk snurra. Den lilla tvåhästarssnurran på Flu är inte mycket att ha då det blir lite sjö. Med roddbåten tror vi oss kunna bogsera hem Flu efter avslutad segling.

Besiktningen går bra

Den 15:e seglar vi till Stenungssund och går till vår vanliga plats vid kommunhuset. Allt som inte är absolut nödvändigt släpas upp till Pensionat Solliden där vi bor natten före start sedan några år tillbaka. Nästa åtgärd är att gå till kappseglingsexpeditionen och hämta alla handlingar. Vi har vant oss vid att Flu skall besiktigas och så är även fallet i år. Besiktningen går bra och nu gäller det att hitta en båt i vår närhet som är villig att ta oss på släp till starten. Det brukar inte vara något problem, det finns många hjälpsamma skeppare.

Nu är vi redo för start. Upp tidigt, äta frukost, göra mackor och fylla termosarna och släpar med oss seglen som vi haft på Panget. Vi får bogsering och konstaterar att det är väldigt långt till start. Vi seglar runt i startområdet och kollar startlinjen, ställer klockorna efter röken från skotten och inväntar vår start. Vi ligger väl framme och kommer iväg som en av de första båtarna. Nu gäller det att få fart på lådan. Vi sitter i lovart och trimmar med de få möjligheter vi har. Det viktigaste är att se till att båten gör bra fart och att i möjligaste mån undvika sjöar som kan sätta stopp för denna trubbiga lilla dam.

Rör oss mjukt som katter

Seglingen går bra och vi tycker att vi ligger hyfsat till. I Kyrkesund går det t.o.m. mycket bra. Båten sticker inte mycket och vi vågar gå nära land. Där visar det sig att vinden vrider över mot väst och vi får fina lyft som gör att vi tar oss igenom på några få slag. Vi rör oss mjukt som katter för att inte störa båtens rörelser. Turligt nog lyckades vi undvika att segla in i en grupp på 4-5 båtar som brakade in i varandra helt utan styrförmåga. Det verkar som om många båtar aldrig får upp farten på de korta slagen och därför blir manöverodugliga, en klar nackdel med att segla motsols. Vi fortsätter söderut och seglar bort oss ca 250 meter innan vi viker av österut mellan öarna. Nu har jag nått gränsen för vad mina knän tål. Då jag sitter på skarndäck skär sargen till sittbrunnen in i knäna. Det är bara att bita ihop tills vi får undanvindar. Seglingen upp mot Stenungssund går bra. Ju närmare vi kommer mållinjen desto svagare vind. Vi börjar misströsta om möjligheterna att ta totalsegern i år igen.

Totalseger under hemfärden

Åter i hamn i Stenungssund. Upp till Solliden och hämtar alla grejor. Lastar och drar iväg. Nu är det roddbåten som drar och Flu släpar efter. Vi tänkte inte på att kolla väderutsikterna innan vi gav oss iväg. Det fick vi ångra. Till en början gick det ganska bra men så började det blåsa upp. Vi måste köra mycket långsamt och vi tar över oss en hel del vatten. Då ringer det! Vi får veta att vi tagit totalsegern i Tjörn Runt ännu en gång. Det stärker oss naturligtvis. Det blir mörkare och mörkare och sjön växer. Draglinan slits loss från roddbåten. Vi får fast den men den slits bort igen. Nu har klockan blivit nio och vi inser att vi aldrig kommer att kunna ta oss till Klöverön i det har vädret och mörkret. Vi ändrar kurs och går mot Nordön och lyckas ta oss dit utan att gå på grund. Vi bestämmer oss för att ta roddbåten och fortsätta mot Klöverön. Det tog tid men vi kom fram till slut, genomblöta, trötta och nöjda med vår insats.

13 minuters marginal

2013 vann vi totalsegern med 29 sekunders marginal. Då reviderades vårt SRS-tal uppåt. 2014 vann vi med 13 minuters marginal trots det höjda SRS-talet. Vad kommer att hända med vårt SRS-tal i år? Vi har pratat om att lägga av, men det vore kul att försöka igen! Återigen var det pensionatsvärdinnan som fick hämta våra priser, någonting hon säger sig göra med glädje.

Pelle Rundkvist