Foto: Jerker NorlanderAlchemy Race Team

Per Petersson, vinnare Tjörn Runt 2014 Stora banan

 

2014 seglades Tjörn Runt by COWI motsols, med start på Stigfjorden och mål på Askeröfjorden.

Hur kommer det sig att ett gäng glada seglare från Kalifornien hamnade i Tjörn Runt? Min syster och svåger, Karin och Per Peterson, bor sedan många år i San Diego i södra Kalifornien. Där har de framgångsrikt drivit ett kappseglingsprogram med båten Alchemy, en Andrews 70, och en fast besättning. Själv bor jag med min familj i Göteborg. När satsningen med Alchemy trappades ner så ville de bjuda över besättningen till Sverige för att visa vad den svenska västkusten har att erbjuda. Vad är då bättre än ett deltagande i Tjörn Runt?

Förberedelserna startade redan under sommaren 2013. En First 40.7 hade införskaffats och vi tog kontakt med en segelmakare för att skaffa en ny racing-garderob. Även en riggspecialist kontaktades för att uppdatera däcksutrustning och rigg. Båtens instrumentering var visserligen något ålderstigen men fortfarande väl fungerande. Denna kompletterades med en multiplexer, Expedition-PC och en router för internetaccess installerades. Under vintern gick vi över botten.

Då ingen av oss hade någon tidigare erfarenhet av Tjörn Runt, gick vårt upplägg ut på att tillbringa två veckor innan tävling i vattnen runt Tjörn. Cirka tre veckor innan tävling transportseglade vi båten från Hunnebostrand till Almösund. För att genomföra projektet var det naturligtvis avgörande att ha en tillfällig hemmahamn nära banan och vi blev utomordentligt väl mottagna av Almösunds Marina.

Slutspurt

I utbildningssyfte (!) hade vi under vintern skickat över utvalda Youtube-länkar från tidigare Tjörn Runt till besättningen, bl a ett par videoklipp från 2009 (ja, ni vet vilka jag menar). Det dröjde inte länge förrän Facebook fylldes av kommentarer som ”What, are you joking?! Is this crazy rock slalom really legal??”.

Vädret 2014 var dock fantastiskt och efter första dagen på vattnet hade amerikanarna skakat av sig skräckscenerna. De två veckorna innan tävling tillbringade vi på vattnen runt Tjörn. Vi seglade hela varvet fyra gånger, analyserade olika segelsättningar och banavsnitt, vi undersökte. Vi undersökte förhållandena vid de olika öarna och grunden i Hakefjorden, vilket segeltrim som var bäst vid olika förhållanden osv. Även strömmar och landkonturernas påverkan på vinden studerades. Varje segling loggades i båtens Expedition-PC och all data analyserades på kvällen.

Bland annat kollade vi exakt hur nära man kan gå berget under kraftledningarna och det fick nytta av under tävlingen. I en slagduell frågade vår driver Will hur nära han kunde gå berget innan slag, varpå navigatören Artie lakoniskt svarade ”You can touch it!” (själv höll jag i mig, men vår data stämde). Några dagar innan tävling våtslipades botten, två gånger! Allt onödigt lyftes ur, dieseltanken tömdes sånär som på några liter. Kvällen innan race hade vi en dykare nere för en sista inspektion.

Race Day!

Under förberedelserna bodde besättningen hemma hos Karin och Per i deras sommarställe i Fjällbacka. Vi hade en liten minibuss för de dagliga transporterna till marinan. Under tävlingshelgen tog dock alla in på Stenungsbaden.

Tävlingsdagens morgon bjöd på fantastiskt väder men svaga vindar. Vi tuffade ut till startområdet i god tid för att se vilka förhållanden som gällde. Vi kom iväg bra vid startskottet. Under kryssen ut genom Stigfjorden märkte vi att vi i den svaga vinden inte kunde accelerera efter slag lika bra som de vassaste konkurrenterna i vår startgrupp.

Något taktiskt misstag gjorde vi när vi missbedömde landkonturens påverkan på vinden. I Stigfjordens mynning hade vi tre båtar från vår startgrupp framför oss.

På sträckan ner mot rundningen utanför Pater Noster (banan hade kortats av) gällde det att välja spår och vi valde att gå relativt nära land. Även om vi behövde slå ett par gånger för att kunna hålla upp mot rundningen, var det betydligt mer framgångsrikt än att ligga längre ut. Vid Pater Noster låg vi tvåa i gruppen, ett par minuter efter gruppledaren och förra årets segrare Martin Nilsson med sin Salona 37 Vencom.

Efter rundning var det dags för spinnaker. Detta blev utan tvekan vår starkaste bog. Vi knappade successivt in på Vencom och under bron knep vi trumpetfanfaren med en noslängd! Martin och jag är dock fortfarande oda grannar hemma på gatan i Hjuvik.

Sammanfattning

Deltagarna i vår besättning är utomordentligt välmeriterade, allt från Americas Cup och maxi raters till eliten inom jollesegling och de är dessutom väl samövade efter åren ombord på stora Alchemy. Ingen hade emellertid någon erfarenhet av segling i våra skandinaviska vatten. Vädret under tävlings-dagen var dock väldigt likt det som ofta råder i San Diego-området. Dessutom gjorde vårt tvåveckors träningsläger att vi kanske rent av hade MER erfarenhet än de flesta andra av ”motsolssegling”?

Vi vann med ca 40 sekunder, korrigerad tid. Under en tävling på över fem timmar kan man lätt tappa 40 sekunder. Hade vi varit långsammare om vi inte tömt dieseltanken? Kanske. Om vi inte vattenlipat botten innan race? Tveklöst. Hade vi tappat marginalen om vi inte förberett oss genom att analysera avgörande banavsnitt i förväg? Absolut. Allt detta visar att det finns ingen enskild ”silver bullet” som enkelt fixar segern, utan varje liten detalj har betydelse och tillsammans blir de avgörande.

Jag vill rikta ett särskilt tack till klubben för ett väl genomfört arrangemang, allt ifrån registreringen och skepparmötet på fredagen till tjejerna och killarna i sina små gula gummibåtar som for runt som bålgetingar för att hämta upp blanketten efter målgång!

Vi har i skrivande stund inte bestämt om vi skall försöka försvara segern 2015, men om vi dyker upp på startlinjen så lovar vi att ni skall få en match igen!

Gunnar Sege

Projektsamordnare och besättningsman ”Alchemy Tjörn Runt 2014”